Ja tamejfan! Idag vaknade man med ett mindre ryck och ställde sig upp och stirrade ut genom fönstret. Jag hade ingen aning om vad jag stirrade mot och jag vet inte varför jag gjorde det, men jag fick en sån där varm lite smågosig känsla i mellangärdet. En sån där känsla som man bara får när man gör något meningslöst utan att någon annan vet om det. Jag steg i allafall upp och tänkte att jag skulle fixa en sån där helfestlig frukost som man bara ser i gamla Disneyfilmer som Kalle Anka. Mysigt och matigt!

Ibland känns det som att man ska smälla av utan att veta varför, det gjorde det inte idag. Idag stack man istället ut för att göra något redigt, som att till exempel klippa gräset. Jag satte mig på gräsklipparen och brummade iväg mot den tänkta horisonten som egentligen var dikeskanten, med musik i lurarna.

När man sen kom in i huset kunde man tyvärr inte styra sina steg genom köket, eftersom människor stod där med redskap i högsta hugg, redo att bona golvet. Istället fick man styra sin kos till baksidan och över altanen, för att ta sig in den vägen. När man sedan kom in kom jag på att det inte var någon större idé att tillägna dagen innomhus, så jag gick ut och satte mig i en av hängstolarna. Där stod lillebror med högtryckstvätten och lekte. Jag gick fram till honom, tog mitt mod till fånga och frågade om jag fick låna sprutmakapären ett ögonblick. Det fick jag. Jag tog sikte mot en humla, och skjöt iväg en sträng med vatten. Sedan lade jag benen på ryggen, och drog till skogs.

Annars idag har man varit och käkat en välförtjänt pizza i Öjebyn, och varit hos mormor som fick lägga upp mina byxor till bröloppet och examen som nalkas om två dagar. Nu ska jag kila iväg på fotbollsträning, så tag er i akt!

Adjö!