Ja jösses, nu är det bara 8 dagar kvar till den där julen. Själv sitter jag hemma och är på bättringsvägen från en lite illaluktande sjukdom. Med illaluktande menar jag dock inte att den luktar illa, utan snarare att jag skulle vilja bli av med den, lika mycket som Hans Fahlén vill komma tillbaka till fångarna på fortet. Det känns dock som att vägen till förbättring bara ligger runt hörnet, samtidigt som vägen känns lika lång som vägen till bussen. Sjukdomen skulle inte vara sådär jättegrym, om den nu inte fick mig att säga nej till alla dessa fotbollsträningar. Jag behöver nämligen träna nu, inte för att jag går upp i vikt och behöver tappa några kilo (det fixar nämligen Robert tillsammans trapporna på skolan), utan snarare för att jag känner en abstinens (som helt plötsligt betyder "avhållsamhet" enligt Svenska-Carinas fantastiska papper) som börjat gnaga på bagetten i byxan, samtidigt som jag känner att detta blev en sjujäkla lång mening med två ståtliga parenteser, och att det inte blir bättre av att jag nu skriver ner all denna utfyllnadsstext som dina ögon flyger över.

När nu julen ligger för dörren, ligger ju även jullovet för dörren, vilket är det bästa av allt. Alla dessa lediga dagar då man kan pinka i kors och leka riddare runt det runda bordet med ett par slitna raggsockar. Sådana dagar då fåglarna pinkar i en cirkel och leker runda med riddarnas bord som raggar. Jullovet är med andra ord en riktigt höjdare.